|
Balans är betydelsefullt på många områden i livet. Vi behöver balans mellan vila och aktivitet och mellan sömn och vakenhet.
Och när det handlar om maten behöver vi balans mellan hur mycket energi som maten ger och hur mycket vi gör av med. Är energiintaget högre än energiåtgången går vi upp i vikt (och tvärtom). Vi behöver också ett balanserat intag av de näringsämnen som ger energi, närmare bestämt protein, fett och kolhydrater
Vill du läsa mer? Klicka på balanserna eller bläddra dig fram
Aktivitet- vila
 För att vi ska må bra behöver vi leva ett aktivt liv. "Use or lose it" gäller både för musklerna och hjärnan. Förr var arbete vanligtvis synonymt med kroppsarbete. Idag arbetar många av oss hårt utan att använda speciellt mycket av kroppen - utom huvudet förstås. För att få arbetets hälsoeffekt behöver vi därför se till att röra oss på fritiden och från och till arbetet. Hjärngympa i form av intressanta böcker, korsord, spännande samtal och liknande ska vi inte heller glömma bort. Men vi behöver också vila och återhämtning från vardagens måsten annars är risken stor för "överhettning". Även här handlar det om att göra ett individuellt val både när det gäller fysiskt aktivitet och sätt att koppla av. Det är alltid spännande med nya forskningsrön men för den skull ska vi inte glömma bort all gammal visdom som finns.
Ett annat ordspråk är att vi ”ska sova på saken” när vi behöver tänka efter. Och visst känns hjärnan lite klarare när vi sovit ut. Vi sover för lite säger den senaste forskningen. För lite sömn stressar kroppen, vi småäter för att hålla oss vakna och kroppsvikten ökar. Men också för mycket sömn ökar risken för övervikt. Som alltid är lagom bäst, ungefär 7-8 timmar för de flesta.
Energi in - Energi ut
Tyvärr fungerar vår aptitreglering mindre bra om vi lever ett stillasittande liv. Balansen mellan energiintag och energiutgifter blir svårare att hålla och energiintaget blir lätt för stort. Med övervikt som följd. Så långt som möjligt bör vi därför leva ett aktivt och rörligt liv. Också här handlar det om att hitta ”sitt eget” sätt. Det måste kännas lustfyllt annars blir det inte av.
För att få lagom mycket energi är det bra att tänka ”helhet” eftersom den hela maten brukar mätta bra och inte locka till överätning lika mycket som mat gjord från raffinerade livsmedel.
Protein- fett- kolhydrater
Det är också viktigt med balans mellan energikällorna i maten: protein, fett och kolhydrater. Dels därför att kroppen behöver alla tre och dels för att en bra balans gör det lättare att få tillräckligt av alla näringsämnen.
Livsmedel som naturligt innehåller mycket fett (fet fisk, nötter mm), protein (kött, fisk, ägg, baljväxter mm) respektive kolhydrater (fullkornsprodukter, frukt, grönsaker mm) kompletterar varann näringsmässigt. Kombinationen (lite av varje) är därför det säkraste sättet att förse kroppen med all näring den behöver.
Enligt de svenska näringsrekommendationerna bör mellan 50 och 60 % av energin (E%) komma från kolhydrater, 25 – 35 E% från fett och 10 – 20 E% från protein. Proportionerna kan således variera en hel del.
Tallriksmodellen
 Det mest använda hjälpmedlet är tallriksmodellen. Den är ganska bra på att beskriva balansen mellan kolhydratrik mat och proteinrik mat och är anpassad till en medelrekommendation (55 E% kolhydrater, 15 E% protein och 30 E% fett). Den som vill äta mer kolhydrater kan öka på andelen bröd, potatis, ris och pasta. Den som vill äta mer protein gör tvärtom, äter mer kött, fisk, ägg och baljväxter och mindre ris, pasta, bröd och potatis. Mycket frukt och grönsaker är bra för alla. Tallriksmodellen är emellertid dålig på att ge vägledning när det gäller fettmängden. Här är det enklare att tänka ”helhet”. Det är OK med de flesta naturligt feta livsmedel men klokt att vara försiktig med koncentrerat fett. Bara för att en olja har bra fettkvalitet, som rapsolja och olivolja, finns det ingen anledning att använda stora mängder i matlagningen. Koncentrerade fetter ger alltid mycket energi. Tänk måttlighet och använd ditt sunda förnuft
I praktiken handlar det om att hitta en individuell balans mellan kolhydratrik mat, proteinrik mat och fettrik mat som gör att vi får i oss den energimängd vi behöver. En del av oss kan t.ex. behöva äta ganska mycket proteinrik mat som kött, fisk och ägg för att bli mätta och belåtna på rätt energimängd . En del kan istället behöva ganska mycket fiberrik mat som fullkornsbröd, baljväxter och grönsaker. Den feta maten, främst den som innehåller mycket koncentrerade fetter, gör att det lätt blir onödigt många "kalorier" vid måltiderna. Anledningen är att fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi per gram som kolhydrater och protein.
|
     |